# Motpolerna
Author: Stjärnskott

Hjälpsamheten satte sig ner 
med en tung duns och 
förstod inte riktigt 
vad som hänt.

Tyngden och motståndet 
upplevdes som 
överväldigande 
lamslående.
Och utan någon egentlig 
anledning började tårarna 
att trilla i strida strömmar. 

Till en början med enstaka 
tunga droppar. 
En och en, 
som innan ett redigt 
regnoväder.

Den tryckande
kvalmigheten i sinnet 
liknade mest ett 
syrefattigt unket 
rum som inte 
vädrats på många, 
många år.

Hjälpsamhetens andra hälft
Hjälplösheten
var den som suttit i 
skuggan och kämpat 
emot under lång lång 
tid.
Över hjälpsamhetens 
gränslöshet.

Nu satt de där tillsammans. 
Osynligt gömda för varandra.
Det skulle ta ännu ett tag.
Innan de lärde känna varandra.