# På egna ben
Author: Stjärnskott

Utanför,
rörelsen av stelfrusen kyla.
Trånande efter det som så 
omöjligt sätter sig 
på tvären.

Tilliten, 
när den brister.

Älska mig för den jag är! 
Sjöng hon.
Och jag undrar om hon 
liksom jag 
var lika rädd för att 
sänka garden.

Brännt barn skyr elden, 
sägs det.
Och det är nog mer 
sanning i 
de raderna
än vad sången ovan 
trånar efter. 

Eller vad tror du?

För vem vill och vågar 
ge efter för drömmar?
När Livet svek så hårt 
och grymt
i ett litet barna 
hjärta.

De säger:
Gå vidare. 
Ta nya steg. 
Skit i det som varit. 
Dubbelbottnat är 
livets mening.

Alltid

eftersläntrande myrkryp 
av rädsla som
dröjer sig kvar.

Tanken styr åt vilket håll 
allting går.
Om du 
vaggande står 
kvar i 
efterskvalpets 
vågor.

Medans urdjupet ropar:
Våga livet. 
Följ med i strömmen 
och sluta spjärna 
emot.
Upptäck flytandets konst.

## Comment 1
Author: Gråeld

#0
Älska mig för den jag är. Det är verkligen en sak att säga det.
Om man verkligen gör det, är en annan sak.
Det finns i många skeenden. 
Dubbelbottnad falskhet.

## Comment 2
Author: Stjärnskott

#1: Spegelsalen har många invånare brukar jag tänka....
