# Du finns men ändå inte....
Author: Stjärnskott

Det är så härligt när jag hör 
de där två tre första 
meningarna
från dig i telefonen. 

Din starka röst som 
talar fort och bestämt. 
Men som alltid 
på ditt eget vis.
Då kan jag lura mig själv 
för en kort stund. 

Jag inbillar mig att du är här 
i samma värld som mig 
och att du minns. 
Mig.

Men strax efter de där 
första meningarna. 
Då kommer stammandet, 
förvirringen i ditt tonfall 
och du tappar bort dig i 
tiden och språket.

Jag hör din osäkerhet
och hur du försvinner 
ut ur din egen röst.

Hjärtat skär i bröstet på mig.
Det gör ont.
Det gör verkligen ont.

När människan givit sig av
men lämnat kroppen kvar.

## Comment 1
Author: Tarotstollan

Vackert men sorgligt!

## Comment 2
Author: Stjärnskott

#1: Tack. Ja, livets skavande kanter tar sig ut i ord...