2014-07-31 09:55 #0 av: [MikaelaR]

Du har börjat prata om vår framtid

om hur vi ska bygga upp den 

samtidigt som allt faller isär

så målar du ett så vackert porträtt av ett liv jag aldrig levt

jag blir så rädd när du visar kulörer paletter där grå sträcker sig längre än till beige

du tar min hand mot ditt bröst där livet slår så vackert

små dunkande slag som tickar mot dödens tålamod.

En dikt jag skrivit, dela gärna med dig av dina dikter i ett nytt inlägg! Glad