Ibland kens allt  för oretvist.  Som jag inte jillrades på nåt vis. En verkligt oviktig o osynlig person. Men HUR osynlig ja en är så är INTE mina kenslor det. O hur anorlunda en del tycks tyka att ja är, så är mina kenslor INTE anorlunda en  nån annans. Hela mit liv har ja kempat av bara helvete med ALLT, men det vet bara jag, endå är mina ord o råd hur oviktgiga som helst, ja är nog född osynlig o oviktig. VARFÖR tyker ignen ja kan ha bra ideer??? VARFÖR behandlas ja som luft jemt.??? DETA är INGEN fråga till nån, utan till mej sjelv som ja inte kan svara på o ja har valt i skrivgrupp "att skriva av mej" så ignet svar behövs, för det fins endå ignet svar på det. Ja försöker för det mesta att tenka POSETIVT för ja vet att man mår best av det, men ibland mislykas ja o ens hita nån menign i att tenka posetivt för ja blir lika osynlig för det.  Ja försöker tenka på att "ja vunit nåt" men inuti mej kens det bara som ja förlorat. Ja kan inte se nån vins alls fast min kurator sejer att det är så. Ibland fundera ja på o skita i allt o se VAD som hender då, o förmodligen ignenting, för ignen skule merka nån skilnad på osynliga o oviktiga jag. Ibland tenker ja om det är mit eget fel kansje o om det är mej det är fel på. men ja är alldrig otrevlig vid nån meniska o försöker hjelpa om ja kan, men kansje är livet så att en del är mer osynliga o oviktiga i sej sjevl. kansje är det just DET som är svaret på allt ja tenker o undra.