God morgon alla fina poesi vänner .

Nu har jag vilat i helgen .
Men en utmattningssyndrom blir man inte av med så lätt .

Huvudet hänger inte med riktigt .

Blir en veckas vila till . "Bara vara" -

Orkar , orkar inte . .
Denna känsla som omger min kropp och knopp
vill inte stänga av.

Vill bara gömma huvudet i sanden och stanna där.
Är som en urvriden disktrasa där all kraft finns kvar!

Livet är som en karusell , den vill inte stanna upp.
Ge mig orken att ta mig ur denna trista atmosfär.

Jag lovar ! Jag ska aldrig mer befinna mig i denna sits,
bara du där uppe kan ge mig en "vink" att jag är
en underbar varelse i ett par skor!

Värmen strömmar genom kroppens alla tentakler
och får mig att vakna upp!

Hallå där nere hör jag någon ropa,
-Du är en fantastisk människa med kött och blod!

Lev upp igen och ge dig hän!!

Soligajag1
Lånade ett foto från pixabay