Ödmjukt böjde egot synbart på nacken med ett illmariskt dolt leende vilande i ena mungipan…..

Beräknande kröp egot in och gjorde sig viktig och betydelsefull i omgivningen som så storögt tog emot denna varelses ord

Vars historia byggde på missvisande sanningar om den verklighet som frambringades i allas åsyn. En och annan vände om och gick tyst där ifrån.

De valde helt enkelt en annan väg. Stillsamt tillbakadragna allt som oftast villigt vänliga. Mjuka som en sommarvinds smekning och stark i sin person vandrar de genom livet.
De gör inte mycket väsen av sig.

Inte alls, faktiskt.